matförgiftning någon?

Alltså, livet är bra kul ibland, men just nu är mitt ganska skit... Nu tänker ni alla att jag har gått in i väggen, in i depressionernas land, under ytan liksom, men så är inte fallet... Frågan är bara hur man väntas reagera när man får diagnosen matförgiftning? Ja tack, sa ja men jag ångrade mig ganska snabbt för jag har såååååå ont i magen. Här kommer den alldeles ypperligt spännande historien bakom fröken Linussons magsmärtor...

Allt började på torsdagen skulle man väl kunna säga, eller egentligen inte, men jag börjar där ändå... Jag var hemma hos dom omtalade engelsktalande människorna i Upton Park på lite partay, och som i så många andra länder så serveras här i England alkohol på sådana partays... Jag tog för mig av det goda, och kände mig go o gla. Går o lägger mig. Vaknar. Känner att jo men visst var det party igår o hela den faderutten. Går till jobbet, får en liten svag tendens till kramp i magen, känner mig lite dåsig. "Lite bakis eller? höhöhö", säger någon, och jag bara "ehh, mjo kanske". Sedan går hela dagen ut på att se så bra ut som möjligt med så mycket ont i magen som möjligt, och den som vinner skulle få en glass... Ne, inte riktigt, men sen under dagen så kom magsmärtorna tillbaka, liksom bara ibland, och jag blev lite illamående/svimfärdig så jag fick sätta mig på kontoret, men så mådde jag bra, o så mådde jag inte bra..så höll det på så...

Sedan fick jag besök från Sverige i form av min vän Christofer Widlund som vant glider in på Topshop o söker upp mig, då blev jag glad så försvann magontet lite...men kom snabbt tillbaka ...attans... I alla fall, fredag var payday (YEEEY, sista payday för mig o Kara, snyft) o efter jobbet skulle vi ta några drinkar eftersom det är tradition, och vid det laget vid halv 10 tiden så mådde jag bra, såjag tänkte att härligt, då kör vi, och det gick bra tills vi kom på efterfest, i Upton Park(surprise) och Alex börjar känna sig lite kall, börjar skaka lite och börjar få såna där influensa känningar när hela kroppen och alla leder bara gör ont... Nu är det kört tänker jag, och frågade snällt efter en plats att sova, vilket jag fick , och hamnade i djup sömn. Vaknar upp efter några timmar dyngblöt efter att ha sovit i mysbyxor, linne, hoodtröja & min scarf... för att skojja till det extra så hade jag haft feber med, så allt var bara varmt o gött... Så pågick det så hela natten, och sen på morgonen så skulle jag o Widde (smeknamn för min svenskgäst) ut på stan, kolla fotboll o bara ha det gött. Blev ingenting med det för Alex, för jag kunde helt ärligt inte röra mig, fick skicka iväg Widde med Karin och jag fick stanna i det stora huset och försöka sova ut den där sjukdomen tänkte jag ,men den höll i sig, och inte förrän klockan 5 på eftermiddagen kunde jag ta mig hem till Wood Green...

Idag är det söndag, och gissa vad jag har gjort...Inget, för jag tänkte att jag ändå inte ville göra nåt min sista helg i London så det är lugnt...hehe, ne men vaknade av att magen gjorde liiiite ondare än igår kväll så det fick bli till att försöka få tag i en doktor, vilket visade sig inte vara det lättaste, för allt var typ stängt idag, om jag inte skulle gå till ett sjukhus, men det är så långa väntetider där+ att jag inte är registrerad med deras sjuksystem, så det var bara krångligt... Jag kom i alla fall iväg, med min kära flatmate Steggan som stöd, och kom fram till Laurels Health Centre... Fick gå in till läkaren som säger till mig att "det går över av sig självt". Det är det bästa läkaren kan säga tycker jag, men sen sa han hela tiden att "jag TROR att det är matförgiftning, jag TROR, jag TROR".... frågan är vad han egentligen tyckte...heheh, i alla fall så kom jag där i från med något som skulle vara lite starkare än Ipren o hans vänner... Så nu ska jag väl sitta här och försöka utkämpa den här sjukdomen bäst jag kan. Och under tiden får jag se ut som jag gör, jag kan inte gå riktigt för magen gör så ont att jag inte kan stå upp riktigt, så jag ser ut som en blandning av ett troll/ en gammal häxa/ och Quasimodo när jag går, vilket är väldigt attraktivt...

Något som är värt att tillägas och rent av kanske firas är att jag idag har ätit mitt första riktiga mål mat på de här sjukdagarna

Så synd är det om mig just nu, så ni vet...

Hemflytt på fredag, hmm, väldigt passande??

Puss hej från en disabled tjej

Sorry, förlåt, jag glömde =)

Alla som vill ha ett vykort från Thailand=) Måste skicka sin adress till alexandra.linusson@gmail.com !!! viktigt, för jag vill skicka många många kort =)

Over and out! // Al the pal

Ett liv av trassel??

Jag undrar om jag blev förväxlad vid födelsen, och att jag egentligen är en avkomma från två virrpannor, för det är ungefär så som det känns nu... Alla som känner mig vet vid det här laget att jag är ganska velig, glömsk och allmänt snurrig, och man trodde att en flytt till London skulle göra flickebarnet (mig) gott... Men nu sitter jag här, 6 månader senare, en kväll i Mars och undrar om denna flytten var en sån bra idé...haha, jag blir bara snurrigare och mer glömsk ju mer tiden går, men det är väl därför så många tycker om mig antar jag =)

Nu på senaste har det hänt en hel del här i Wood Green och hela Londontown, och jag har ju förglömt mig lite i bloggandet så härmed kommer en ursäkt och en liten resumé av London i vårtider... För det första så har det blivit fruktansvärt kallt, och det snöade för första gången under min vistelse här för någon dag sen, vilket suger hårt, för jag gillar när det inte snöar... Bättre nyheter var ju att jag lyckades övertyga min kära syster att komma över en helg (den som var nu) och fira lite utflyttningsfest och ha det allmänt stekigt i London... Och visst kom hon, och det var trevligt... Det tog ungefär 15 minuter innan jag hade skadat mig dock, det var dock inte med mening, utan det var en olycka. Det var kväll och jag och Amanda var på bussen 

mot Turnpike Lane från Totteham Hale där hon hade kommit med Stanstedt Express ser ni, och väl på bussen så hade vi Amandas suitcase i mitten av gången i bussen. När vi börjar närma oss hemmet så ställer jag mig vant upp i bussen och ska precis ta mig förbi Amandas inte allt för stora resväska när chauffören plötsligt gör sitt LIVS bromsning! Helt sjukt var det, för jag snubblade över resväskan och flög huvudstupa ner ett steg och landade ungefär mitt framför dubbeldörrarna i mitten av bussen. Det var ju pinsamt bara det, men even more pinsamt var att det var en person till på bussen, och jag lyckades landa med min bak typ i ansiktet på honom, riktigt bra gjort! Härlig start på helgen ;) Jaja, i alla fall...

   På lördagen var det dags för "Leaving the Hampster cage party" och det var en härlig uppslutning av människor, och alla hade kul, vissa hade lite mer kul än andra, och är inte med på allt för många kort, jag kommer inte nämna några namn, men i alla fall....Jag har inte så mycket mer att säga om den kvällen så jag går snabbt vidare mot dagen efter... Håhåjaja, dagen efter är ju alltid underbar! Jag vaknade upp och undrade om detta faktiskt var min lägenhet eller om någon hade burit mig till ett krigsfält under nattens gång, men när jag gick upp så insåg jag att jag faktiskt var i mitt egna hus i Wood Green, London. (Lite pluspoäng för "mitt egna hus", inte för att det är det, men det lät riktigt coolt") Herrejesus var typ de första tankarna som for runt i huvudet, lyckligtvis så hade vi en hel del goa gäster som hade spenderat natten som kände att dom ville ge något i gengäld och började städa lite... Jag nämner inga namn, men det var Mark, världens underbaraste Australienare, no doubts about it!

   Resten av dagen bestod av att köpa toapapper, förtära McDonken och kika på Gossip girl, inget som går av för hackor precis... Jag var helt frälst av den nya "succéserien" som jag inte hade sett ryken av innan lillsyrran kom hit och promotade den! Bra gjort, så nu måste jag kika på avsnitt 3, 4, 5 och 6...AHHHHHHHH!

Annat som har hänt de senaste dagarna är att jag har "tappat" bort mitt pass och funnit det igen, helt av mig själv... Men ni som tror att historien är så enkel som det där, har ju helt fel och vet antagligen inte vem dom har att göra med... Det är alltså Alexandra "trasselsudden" Linusson vi snackar om och hon gör inte saker lätt för sig inte. The story begins like this... Förra tisdagen for jag till den thailändska ambassaden för att skaffa mig ett visum för min thailandsresa (som jag inte alls ser fram emot, eller JOOOOO.. mer om det snart). då skulle jag ha med mig pass, pengar för visumet och en ifylld ansökan, check ,check, check på det... Så allt gick som planerat, till jag kom hem. Inte check på allt, för jag hade ingen aning vart mitt pass tagit vägen... AHHHHH; Panik med tankar om förlorad Thailandsresa, ingen resa hem till Sverige, utan ett fångenskap i London. Inte att jag inte gillar det här, för jag ÄLSKAR det här, men man vill ju inte vara handikappad utan ett pass liksom... SÅ jag börjar panika, på gammalt Alex-vis och det är anmälan hos polisen där, försök att få tid för nytt pass där, tankar om hur det ska gå med visumet... Tills jag på tisdagen igår, åter igen gick till thai ambassaden och inser när jag mottager mitt visum att det är tryckt inuti mitt svenska pass!!!! Det har alltså under hela den här tiden varit på den jäkla ambassaden, med MENING!!! Uscha o buscha, så nu är det jag som får ringa polisen och säga att jag "hittade" mitt pass igen, gud va fåraktigt... Men dom borde ju inte vara förvånade när dom har med mig att göra...haha...

Jaja, nu är jag alltså ready to go till varmare breddgrader och jag kan ju säga att det är många som är HYFSAT avundsjuka, förutom Karin som faktiskt ska åka till Stockholm, vilket också är ganska exotiskt =) Sedan får jag o Karin ha en reunion i slutet av Maj, eller rättare sagt hela tjejgänget får ha reunion....cant wait, förutom att då är ju Thailandsresan över, så jag kan väl kanske vänta ett tag =P Jag har i alla fall fått reda på av Zara, min babe stationerad i Thailandet just nu, att jag och hon ska ta en dykarkurs när jag kommer ner.....coooolt =) 

Fast hon ska gå en bättre kurs än jag, för hon har gjort det förr o grejjer, här blir det nybörjarkurs så det sprutar om det... Frågan är bara hur det ska gå för den lilla tjejen från Borås, som inte ens kunde dyka från poolkanten tills hon var 19 år... Hon som bara fick G i simning på högstadiet för det enda hon kunde göra var att hoppa från trampolinen, mycket extravagant! Ne, men jag tror på att jag har vuxit till mig och att detta ska gå alldeles utmärkt att simma med fina fiskar, koraller o..........o hajar? Åh herregud, someone save me! Ne, men jag klarar mig, var inte oroliga, och jag lovar att höra av mig efter min dyktur så att alla veta att jag är vid liv... mycket omtänksamt av mig =) Jag kan inte vänta längre typ på att få lite sol på mig =) Upptäckte häromdagen att det där genomskinliga som har följt efter mig ett bra tag nu faktiskt var min egen hand, med andra ord är den inte allt för solbrun...

Nu blev detta hejsan hoppsan aslångt, men det får man tåla....jag har ju som sagt inte hört av mig på år och dar så...=)

Hoppas alla har det bra, så ska väl jag börja packa ner lite saker i lådor för nu börjar nedräkningen för hemfärd...this is the end of an era....

Love // Alex, your londoner

Alexandra loves American Apparel

Idag har jag varit väldigt ledig och mest drafit runt för mig själv...Jag hade ett trevligt litet samtal med min mor på telefon i "morses"..haha, det var väl vid 1 på dagen eller nåt, men idag sov jag läääänge....

Jag har vandrat omkring lite för mig själv since alla jobbar idag, och jag lurades in på American Apparel... Alltså, den affären är en drog! Jag skulle inte ha nåt, utan skulle bara kika, men istället kom jag ut med de här två skönheterna som ni ser på bild: Kjolen köpte jag dock i en färg som var lite blågrå typ...mycket tjusigt =)

Aja, nu så sitter jag här hemma och väntar typ på att Karin ska 

komma hem, och sen tror jag möjligtvis att vi ska dra till våra polers Jack och Mark som då bor i Upton Park som jag nämnt tidigare...

Men annars går allt bra här, nedräkningen för hemflytt har börjat, men jag kan väl inte direkt påstå att varken jag eller Karin är alltför pepp på den, blir typ samma sak som när man lämnade Borås, man kommer sakna alla kompisar som är underbara, och man önskar bara att man på nåt sätt kan flytta med alla engelska vänner tillbaka till Svedala...

Kom på en sak som hände mig igår och det var ganska kul/sorgligt/underligt... Jag stod o hängde på King's Cross station, såg ganska tuff ut med hörlurar i öronen och en Fosters i ena handen, lyssnar såklart på den coolaste musiken och tuggar tuggummi med öppen mun och jag mind my own buisness liksom... jag kollar bort en sekund och när jag vänder på huvudet igen så står där framför mig en liten ensam farbror i en för stor ljusbrun skinnjacka... Han ser ut att vilja fråga mig nåt tänker jag och tar ut en av hörlurarna ur öronen, för jag tänkte att han kanske behövde hjälp med direktioner till något ställe... Men när jag tar ur hörlurarna och frågar artigt "Sorry?" så säger din lilla farbrorn "Would you like to go for a drink?"...... hahahaha, lilla stackarn, jag tackade artigt nej, och förklarade att jag hade redan planer för kvällen, då önskade han mig en trevlig kväll och sedan vände han sakta på klacken och vandrade därifrån med ett ledset uttryck i ansiktet... Jag började fundera på vad som hade hänt om jag sagt ja, inte för att jag skulle gjort det, men ändå....aja....en oväntad händelse...haha

puss o kram o köp grejjer till mig på www.americanapparel.net

pubrunda med kändiseliten

Ja, alltså som ni kanske redan vet så är mitt liv inte så vardagligt som vissa av er därhemma. Jag jobbar ju i en cool affär och beblandar mig med kändisar titt som tätt... Men i alla fall, nu ska jag berätta om min nya "bästis" Agyness Deyn, jag vet inte om namnet säger er nåt, men hon har i alla fall blivit spådd att vara "the next Kate Moss" vilket inte är en liten titel direkt... Men bara för att hon är så himla SUPER-känd så glömmer hon ju inte av att hon fortfarande är Jenny from the block, så i förrgår när hon svinglade in på Topshop, Oxford Circus, London så fick jag och Carro (mest Carro, för det var hennes kassa) serva henne som vem som helst i kassan... Hon var i alla fall väldigt trevlig och hjälpte till och med till att packa ner sina grejjer... Det roliga kom dock när hon visade sitt rabatt kort som gör att hon får 40% på Topshop saker, och hon frågade varför hon inte fick 40% på allt, då fick Carro så fint förklara att det var några concessions som inte tillörde Topshop egentligen så hon kunde inte få rabatten....(varför behöver hon deeeeeeet?)

Hon kom, hon sågs och hon segrade så.... jag befinner mig fortfarande lite i stjärnglansen, detta var lätt större än Liza Minelli, helt klart...

Igår var vi på puben "the Cock" efter jobbet, himla trevligt med superbillig öl...wihoooo

Trevligt folk i form av mig, Karin, våra finfina gäster från de svenska fjällen Emil och Daniel, några goa Topmen, och några goa Topshopare...nice atmosphere... Sedan gick vi hem med mina lådor i släptåg, lådor som jag snott från Toppan för att flytta i....Eller ja,jag ska packa ner saker i dom....eller så...

Häromkvällen var vi o såg Bank Job på bio med Jason Statham.....grymme filmen verkligen...jag trodde inte att jag skulle gilla den, men OM jag gillade den....grym grym grym...

Popcornen var goda med...

Idag ska jag o Karin jobba late.. o sen ska vi på Houseparty i Upton Park....Weii...

Puss o kram

Help, I need somebody Help!...

Ne, så farligt är det inte, men jag blev NOG väldigt stressad när det ringde i telefonen för 20 minuter sedan. Det var en snubbe från våran estate agency och frågade om dom kunde komma förbi med en kille som ville kolla på våran flat. Grejjen är ju den att vi flyttar om en månad och dom behöver någon ny som flyttar in då...

Så när han ringde satt jag i vardagsrummet i pyjamas, med fördragna gardiner, frukosten uppäten med rester kvar både på bordet och inne i köket. Köket såg ut som andra världskriget (ingen överdrift) och det luktade konstigt, toan var grosse äcklig och jag såg ut som en uteliggare. Men jag sa att klart dom gärna fick komma förbi, men jag bad mo att få 15 minuter på mig innan dom kom förbi, okej sa han och så lade vi på...

 AAAAHHHHHHHHH!!!!!!

Jag började plocka undan täcke och kudde ur soffan (för jag hade sovit där inatt, igen) plcoka undan frukosten och in med ALLT i diskmaskinen, plocka undan mina rena, torra trosor som hängde över hela vardagsrummet och sen in i köket och börja torka bänkar och SPISEN.... Åh herrejesus... Dra undan gardinerna, dra upp rullgardinen i köket, gå in i Jockes rum och få panik, för det första jag fick se innanför dörren var en korg med smutstvätt (som jag lite lätt gömde undan i ett av hörnena istället!), in på toan och dra för draperiet för badkaret, städa handfatet och sen in i mitt rum för att ta på mig riktiga kläder och jag hade precis fått på mig lite foundation när det knackade på dörren... Allt det hann jag med under en kvart!!! Jag glömde säga att jag dammsög toan och köket lite snabbt med... Nu var ju inte detta någon städning som gör att allt ser perfekt ut, men det ser verkligen inte ut som ett slagf

ält där det bor 5 ungdomar i alla fall =) hahaha....

Nu kom Jocke hem, och vi ska göra nåt skojjsigt....för jag är ledig och han är färdig med jobbet för idag =)

Dagen dedications:

Jockes American Pancakes som han har börjat göra... dom är gryymt goda med lönnsirap!

Mariah Carey's låt - Without you.... för att den går runt och runt i högtalarna i detta huset just nu, och för att jag och Karin gjorde den till den bästa duetten någonsin den 28:e februari 2008!

" No I can't forget this evening Or your face as you were leaving But I guess that's just the way the story goes You always smile but in your eyes your sorrow shows Yes, it shows  No I can't forget tomorrow When I think of all my sorrow When I had you there but then I let you go And now it's only fair that I should let you know What you should know  I can't live if living is without you I can't live I can't give anymore I can't live if living is without you I can't give I can't give anymore "

SPRUTOR!!!

Håhå jaja, ja då är Alexandra på mini-semester...Alltså jag har inte åkt någonstans eller nåt, men jag är ledig 4 dagar i rad....idag var 3:e dagen så jag har en kvar =) Igår så låg jag hemma på morgonen och väntade på ett samtal när jag insåg att här kan jag ju inte ligga, så jag började städa....Helt sant,..Jag städade och städade o det blev himla fint...Det kommer bilder, och mormor...lägg märke till den fina blomman som jag köpt..tänkte på dig då =)

sen på kvällen åt vi vitlöksbröd, doritos och drack vitt vin jag o jocke =) Nice verkligen...Och så kikade vi på Mr. Magorium's Wonder Emporium som var en inte allt för bra film....

Idag har jag tagit vaccin mot Hepatit A & Tyfoid vilket enligt läkare världen över ska vara alldeles förträffligt bra om man ska resa runt i Asien som jag ska göra om ni inte missat det. Den 13:e april åker jag, Alexandra Linusson, på mitt livs ensammaste resa, ner mot Thailand. Så sorgligt är det inte, väl i Thailand så blir jag väl bemött av Zara och brudarna =) Wihoooo..laddar nu...Något som var mindre roligt är att det kostade £120!!! Men livet är väl värt det...hahaha

Annars så har jag hängt runt med en kompis från jobbet som heter Jack, vi har dragit runt på Hamley's, VÄRLDENS bästa leksaksaffär, BR no offence.... Ne, men alltså jag med några år på nacken i branschen kände ju att det var hög standard på grejjerna, och jag var tvungen att peka ut allt som jag hade packat upp och sålt hemma på BR i Borås ...=) kul kul...

Sen drog vi mest runt innan vi bestämde oss för att dra till Woodan för att käka  lunch o dra en rulle...Så det blev spaghetti & köttfärssås o Spiderman 3..hahah...

Sen har jag också gjort en överraskning, men jag lägger upp lite bilder här så får  ni se vad jag har gjort med mina lediga dagar =)

Puss o godnatt

God måndagsförmiddag och välkomna in i ännu ett avsnitt ur mitt alltför spännande Londonliv. Just nu för tillfället känns det som att allt går min väg på ett sätt, förutom att det verkar som att jag lyckats spendera min lön på 2 dagar, neeee, så illa är det inte. Ne men allt känns bra, jag har Karin (en underbar liten tjej som jag delat det senaste halvåret med i nöd och lust), jag har mina underbara jobbarkompisar, jag har fått NYA underbar kompisar och om en månad får jag återse mina svenska bästa kompisar + min familj... Insåg just nu för 3 sekunder sen att jag saknar min lillasyster väldigt mycket, men det går nog över =P hahaha

Nu ska vi se...I lördags var jag på jobbet faktiskt, jobbade ett late shift på Toppan (ingen annanstans)...Sedan drog jag raka vägen hem till Brudarna i Shepherd's Bush och där var det party på G. Jag slank lätt ur mina arbetskläder och in i blåsan för kvällen som bestod av mitt nya volang linne från TOPSHOP..haha, Carros avklippta H&M linne som kjol och sen ett par fräsiga nätstrumpbyxor, alltså ni hör ju själva. Lite vin och trevligheter hemma hos dem innan vi drog oss mot stan och "the Roxy" som faktiskt var ett fruktansvärt trevlig ställe, där musiken var lite lurg dock. Först var det goa houselåtar för att senare bytas ut mot nostalgisk 90-talspop....Jag säger bara Hit me Baby one more time!  Haha, mycket trevlig kväll i alla fall och sedan fick jag slagga på deras golv :) Haha, det roliga är att det var skönare än min säng hemma i Woodan...

Igår var det söndag(!) och jag o Karin drog runt i Covent Garden, käkade glass myste o grejjer och senare på kvällen tog vi en tur till Upton Park där våra vänner just flyttat in i ett STORT hus! hahaha Mycket trevligt, vi hade med oss en halv chokladkaka, en påse Ahlgrens bilar och lite grillkrydda som inflyttningspresent =) Hahaha

Idag är jag ledig och hade tänkt klippa håret.....

Tja vi hörs =)

// Alex - Din termos i gryningen

Hurra Hurra Hurra!!

Jaha ja, nu så har det varit Karins tur att ta steget in i vuxenvärlden! Det gick till såhär: Jag o Jocke kom insjungandes i Karins(o litemitt) sovrum klockan 6 på morgonen... Karins vaknar ur sin djupa prinsesssömn och tror att jag och Jocke är två änglar i vitt som är där för att gratulera. Besvikelsen lade sig sakta men säkert ner över Karins ansikte när hon insåg att det var blott hennes två vanliga, men ändå otroligt coola, flatmates som bar på presenter o tända ljus. Lyckan blev stor när Karin fick mottaga en styck leopardsvans 

(ej från en riktig leopard, utan en i tyg att sätta runt midjan) och ett par fina öronhängen. Det blev en kvick liten frukost innan jag och Karin skulle dra till jobbet, vi började klockan halv 8. Nu tänker säkert alla ni att "Hur orkar dom gå till jobbet så tidigt?". Men hemligheten är denna, att vi skulle ju få sluta klockan 4 så vi kunde börja värma upp till Karins Partey! Jobbet gick bra och snabbt, och sen var det dags att dra sig mot Woodan. Det var ett stort gäng som

 slöt upp utanför Topshops staff entrance och som sedan slängde sig på tuben mot Zone 3, och Wood Green. Väl framme så lämnade vi Karin som hade lovat att hon skulle gå till gymmet om vi ville ha lite quality time hemma i lägenheten och göra iordning diverse överraskningar. Haha, så vi

  (gänget, Mark, Jack, Asa, Rukma) drog in på Morrissons och köpte ingridienser till en fin marängtårta till Karin =)Hem sedan och börja med tårtORNA (ja vi gjorde två, varav en fortfarande var kvar i kylen på morgonen...katastrof) Och sen var det  dags för partyt att börja. När Karin kom hem så fick hon byta om och sminka sig o hela tjolahoppsan, och sen var det dags för tårta och sång. Karin blev överväldigad av den tjusiga tårtan osm hade börjat smälta lite runt kanterna, men vadå liksom... Sedan blev det mer presenter från mig o Jocke i form utav riktigt fina och dyra grejjer...Mycket skratt och underbara männskor, även fast vissa var saknade.

Vid halv tio tiden var det dags för KAREOKE bar!!! Vi åkte till Farringdon där det skulle ske och det var minsann myckeet trevligt =) Väl inne på baren så började vi önska låtar o

ch de som prompt sagt att här skulle inte sjungas nåt, stod plötsligt längst fram med micken i nävarna =)

EN helt grym kväll som slutade med att vi fick med oss en dubbelsängs madrass hem, hmm, skumt men sant =)

Ha en underbar dag, för det skajag ha i solen som skiner =)

Puss // ALex